Hur Spelar Man In Sång?

2. Anslut mikrofonen – Koppla mikrofonsladden (XLR) in i botten av mikrofonen och den andra änden in i ljudkortets “Input 1” eller “Input 2”. 2a – Koppla in XLR-sladdens hona i mikrofonen 2b – Koppla in XLR-sladdens hane i en input (ingång) på ljudkortet
Näytä koko vastaus

Hur spela in musik på datorn?

Spela in musik – Vilken utrustning? »Spelar ny musik »Marknadsför band/artister »Ökar din musikalitet Att spela in musik själv behöver inte längre kosta så mycket. För en relativt liten summa kan man bygga en tillräcklig hemmastudio som räcker långt. Detta kan vara lämpligt för artister och grupper som planerar att spela in sina låtar och göra en demo.

Musikprogram är idag väldigt kraftfulla och klarar av att spela in musik på det sätt som man tidigare behövde en studio med stora mixrar och effektrack för. Inspelning, mixning och redigering görs med hjälp av olika program, därefter kan resultatet läggas ut på nätet eller på skiva. Det går bra att börja i liten skala och sedan bygga på i takt med intresse, kunskap och ekonomi.

För att komma igång med att spela in musik måste man minst ha en dator, en mikrofon, ett inspelningsprogram för att arbeta med de inspelade ljuden och ett bra externt ljudkort. Du kan välja Mac eller PC allt efter vad du är van vid eller har sedan tidigare.

1. Mac har blivit lite av en industristandard inom musikbranschen pga.
2. Dess design, enkelhet och inspelningsprogram.
3. PC klar dock precis samma sak och ofta till ett lägre pris, allt handlar om känsla och vana.
4. Att hantera och spela upp ljud från många kanaler kräver en ganska kraftfull dator och/eller ett bra ljudkort (se nedan).

Här rekomenderas inte att snåla, se till att ha mycket RAM-minne och en hyfsat stor hårddisk. Datorn bör också vara så tyst att den inte stör om man spelar in akustiska instrument eller sång i samma rum. Beroende på om man har Mac eller PC så finns det lite olika program, många finns till båda plattformarna men några finns bara till respektive dator.

Cubase är det mest spridda programmet för musikinspelning i världen och det finns till både Mac och PC. Pro Tools finns också för både PC och Mac och har blivit ett väldigt populärt verktyg för att spela in musik på senare tid. För endast Mac är det Logic som dominerar bland de professionella producenterna.

För enklare inspelningar funkar dock Garage Band relativt bra. Ljudkortet är den del av datorn som behandlar ljud. Det som är inbyggt i din dator är inget alternativ, det håller väldigt låg kvalitet. Om du bara tänker spela in sång och akustiska instrument kan ett enkelt och billigt ljudkort med 2 ingångar och 2 utgångar vara tillräckligt.

Vill du kunna spela in flera instrument samtidigt behövs ljudkort med fler ingångar, 4 eller fler. Det är bra om mickingångarna har fantommatning för att kunna använda bättre mickar. De flesta ljudkorten är externa vilket är praktiskt om du vill flytta det mellan olika datorer. De ansluts antingen via USB eller via firewire (snabbare överföringshastighet).

Mikrofonen omvandlar akustiskt ljud till elektriska signaler, med hjälp av den kan man spela in ljud på datorn. En bra mick är viktig för studion. Det finns två olika typer: dynamiska- och kondensatormickar. Dynamiska är i regel billigare och inte lika känsliga.

1. Ondensatormickar kräver oftast fantommatning och är känsligare vilket gör sig bra för sång och akustisk gitarr.
2. Som första mick passar en kondensatormick med stort membran bra, den fungerar till det mesta och ger ett detaljrikt ljud.
3. Bra ljud är viktigt för att kunna höra alla detaljer vid mixning.
4. När det gäller musikinspelning är det viktigt att högtalarna är neutrala och inte färgar ljudet, dvs.

inte lägger till eller tar bort något. De bör inte ha överdriven bas eller diskant. Vanliga datorhögtalare är oftast av relativt dålig kvalitet och lämpar sig därför inte vid mixning. : Spela in musik – Vilken utrustning?
Näytä koko vastaus

Vilket musikprogram är bäst?

Att välja vilket inspelningsprogram du ska använda när du producerar din musik är inte busenkelt. Det beror delvis på vilken typ av musik du gör eller om jobbar med flera olika musikstilar. Idag har i stort sett alla inspelningsprogram (eller DAW) obegränsat med inspelningskanaler.

Istället är det datorn och dess kapacitet som sätter gränsen. Det är även standard att ett bra musikprogram läser pluggar (effekter och instrument) från andra tillverkare än den som producerat programmet. Vi har gjort vårt bästa för att på ett kortfattat och lättbegripligt sätt hjälpa dig att sålla i det digra utbudet.

Alternativen presenterar vi i bokstavsordning och därmed utan inbördes rangordning, och vi har även utgått från varje tillverkares fullstora programpaket. Audiotool Molntjänster för musiker är modernt, i synnerhet inom musik- och mediaundervisningen av idag. I drygt tio år har utvecklarna filat på Audiotool och det webbaserade inspelningsprogrammet är således ingen blyg debutant på balen. Men att det ska dansas, det står helt klart.

Audiotool är fokuserat på taktfast musikproduktion. Vi gillar det pedagogiska och gulliga gränssnittet som låter dig dra-och-släppa virtuella instrument, musikmaskiner och effekter in i huvudfönstret från tydliga menyer. Den lätt barnsliga framtoningen kan dock bedra. Här hittar du funktionalitet som du förväntar dig hos de mer traditionella datorprogrammen, exempelvis möjligheter att rita automatiseringskurvor för att styra allehanda reglage.

Audiotool har ett inbyggt publiceringssystem för att lägga upp låtar som andra kan lyssna på och ge dig feedback. Tillverkare: Audiotool ( www.audiotool.com ) Operativsystem: macOS, Windows och Linux Pris: Gratis. Kommentar: Roligt gränssnitt med avancerade möjligheter. Ett projekt som baseras på öppet källkod och som utvecklas gemensamt av att stort antal programmerare runt hela planeten. Med tiden har Ardour blivit ett fullstort paket med medföljande pluggar och stöd för pluggformaten audio units, vst och lv2. Programmet erbjuder, som är brukligt i sådana här projekt, stor frihet för användaren att själv konfigurera funktioner, utseende och tekniska attribut.

Den entusiastiska användarbasen borgar för omfattande support-resurser. Bra stöd för ljudläggning av digital video. Tillverkare: Ardour ( ardour.org ) Operativsystem: macOS, Windows och Linux Pris: Gratis Kommentar: Oslagbart pris och programmet är mångsidigt och modulärt. Möjligen för avancerat för nybörjare.

Bitwig Startades ursprungligen av avhoppare från Ableton vilket märks på vissa likheter mellan programmen. Bitwig kan sägas vara ett av de mer moderna inspelningsprogrammen. De senaste möjligheterna med den matrisbaserade moduleringsvyn är mycket spännande, men givetvis går det utmärkt att använda Bitwig som ett vanligt inspelningsprogram utan krusiduller.

Bra medföljande ljud-, -effekt och instrumentinnehåll. Ett fullgott alternativ till de mer etablerare lösningarna. Tillverkare: Bitwig ( www.bitwig.com ) Operativsystem: macOS, Windows och Linux Pris: Cirka 4 100 kr. Instegsversionen kostar 1 075 kronor. Kommentar: Modernt gränssnitt med avancerade möjligheter.

Slagsida åt elektronisk musikproduktion. Cakewalk Köptes loss från då krisande Gibson när produkten egentligen var tänkt att gå i graven efter över 30 år (!) som mångas favorit. Nu lever det vidare tack vare Bandlab och är dessutom kostnadsfritt. Arbetsflödet och stödet för pluggar är uppdaterat och vi gillar även möjligheten att dela en låt direkt från programmet till Youtube, Soundcloud, Facebook med flera.

En riktigt bra digital arbetsstation som även fått med sig underliggande teknik från det nedlagda programmet Sonar. Tillverkare: Bandlab ( www.bandlab.com ) Operativsystem: Windows Pris: Gratis Kommentar: Oslagbart pris, och snyggt gränssnitt. Endast för Windows. Kunde haft mer medföljande instrument och effekter.

Cubase En av marknadens giganter vars första version släpptes redan 1989. Mycket mångsidigt och klarar allt från enkla dansmusikmixar till omfattande filmljudsproduktion. Medföljande pluggar och effekter är i toppklass. Det nya arbetsflödet som kom med version 10 är en klar förbättring, inklusive nya möjligheter att bearbeta inspelat ljud.

Cubase går inte att bortse ifrån om du vill ha ett traditionellt inspelningsprogram som utvecklats till det bättre under lång tid. En klassiker, säkert i många år till. En flitig användare är filmkompositören Hans Zimmer, Tillverkare: Steinberg ( www.steinberg.net ) Operativsystem: macOS, Windows och iOS Pris: Cirka 5 565 kronor.

Finns i två instegsversioner för 3 175 kronor resp.995 kronor. Cubasis för iOS kostar 595 kronor. Kommentar: Marknadsledande musikproduktionslösning med bra medföljande innehåll. Traditionell design. Digital Performer Tillverkaren släppte ett av de första musikprogrammen till Mac 1984. Den här gamla trotjänaren har emellertid ryckt upp sig rejält och nyheterna bär tydlig inspiration från Ableton Live, komplett med tidsträckning (från Zynaptiq), loopfunktioner och midi-klipp.

Godkänt utbud av medföljande instrument och effekter. Genomgående ett bra inspelningsprogram som håller stilen och samtidigt utvecklas med moderna finesser. Tillverkare: MOTU ( motu.com ) Operativsystem: macOS och Windows Pris: 1 890 kronor Kommentar: Hyggligt pris och bra finesser. Mycket likt Ableton Live.

FL Studio I takt med populärmusikstilen EDM:s framgångar för några år sedan ökade användandet av FL Studio markant. Avicii var en av dem som använde FL Studio flitigt. Det lär även vara många unga producenters förstahandsval. Med gratis uppdateringar på livstid och delad licens på Windows och Mac är programmet attraktivt inför framtiden.

Eftersom företaget lägger till smarta funktioner kontinuerligt är det hög tid att ta bort den leksaksstämpel som FL Studio har haft sedan det kallades för Fruity Loops. Framförallt är det sekvensbaserade komponerandet suveränt för modern dansmusik. Helt godkända medföljande effekter och instrument. Tillverkare: Image-Line ( www.image-line.com ) Operativsystem: macOS, Windows, iOS och Android Pris: 7 800 kronor.

Finns i flera olika instegsversioner ned till 860 kronor. FL Studio Mobile kostar 169 kronor för iOS och 130 kronor för Android. Kommentar: Snabbjobbat och hyfsat lätt att lära sig. Bra stöd för olika plattformar, dock lite kostsamt i den största versionen. Apples enklare app växte ur sin kostym för flera år sedan. Idag går det att göra väldigt mycket i Garageband om du bara letar lite bland funktionerna. I övrigt är inspelningsprogrammet fortfarande ypperligt att komma igång med som nybakad musikmakare med ett genomgående fokus på att skapa musik snarare än bearbeta ljud.

Ett extra plus är att versionerna för både dator och mobiltelefon/surfplatta är hyfsat kompatibla och att projekt skapade i Garageband dessutom kan öppnas i storasyskonet Logic Pro. Tillverkare: Apple ( www.apple.com ) Operativsystem: macOS och iOS Pris: Gratis Kommentar: Oslagbart pris. Lättjobbat och logiskt.

Endast för Mac. Harrison Mixbus Den amerikanska tillverkaren är världsberömd för sina hårdvarumixerbord som visserligen är digitala men där många år av utveckling lagts på att få dem att låta och fungera som analoga mixrar. Det är en oskriven lag att inspelningsprogram låter snarlika, men att det är pluggarna som avgör skillnaden när du mixar.

Det gäller inte Harrison Mixbus som har ett eget sound, och ett mycket tilltalande sådant. Innan programmet fick midi-redigering var det hyggligt vanligt att folk skapade ljudspår i ett annat program och sedan mixade det i Harrison Mixbus. Idag står programmet på egna stadiga ben och är mångas favorit när det gäller att få produktioner att låta äkta, i brist på bättre uttryck.

Tillverkare: Harrison ( harrisonconsoles.com/product/mixbus ) Operativsystem: macOS, Windows och Linux Pris: Cirka 1 040 kronor. Finns i utökad proffsversion för 4 091 kronor. Kommentar: Känslan av en traditionell studio. Utsökt ljud, framförallt för pop- och rockmusik. Via dj-scenen och vidare som electronica-producenternas favorit är idag Ableton Live många producentproffs förstaval. Programmets styrka är att det både går att använda som ett verktyg för improvisation och strukturerat komponerande samtidigt. Tillverkaren Ableton har även utvecklat flera instrument, effekter och redigeringsfunktioner som de, i alla fall en stund, varit ensamma om.

För mer avancerat användande ger tillägget Max For Live (M4L) nästan obegränsade möjligheter att manipulera både ljud och midi i realtid. Spännande bibliotek med effekt och instrument medföljer. Tillverkare: Ableton ( www.ableton.com ) Operativsystem: macOS och Windows Pris: Cirka 4 490 kronor. Finns i två instegsversioner för 3 375 kronor resp.855 kronor.

Kommentar: Den fullstora versionen har enorma möjligheter, och detta verktyg är i utveckligens framkant. För vissas behov kan det vara lite väl avancerat. Logic Pro Standard i många musikstudior och med ett arbetsflöde som inte ändrats nämnvärt på nästan tio år. Men i stadig takt läggs nya funktioner och finesser till, som lajloop-funktioner och snabbsamplare, så att programmet inte blir omkört av konkurrenterna.

Även om tredjepartspluggar kan ge Logic finesser för att lira live och jamma, är programmets tonvikt och bas det linjära sångbaserade musikskapandet. Mycket generöst ljud-, effekt- och instrumentbibliotek gör att det går att spela in, mixa och mastra i Logic utan några kostsamma plugginköp, om du vill.

Stabilt och med gratis uppdateringar. Tillverkare: Apple ( www.apple.com/logic-pro ) Operativsystem: macOS Pris: Cirka 2 395 kronor Kommentar: Prisvärt, och med ett stort utbud av medföljande möjligheter. Väldigt allround. Endast för Mac och stöder inte vst-standarden. Universal Audio går sin egen väg med ett eget eko-system av pluggar, instrument och numera även en digital ljud- och musikproduktionsmiljö. En fördel är att din dator inte belastas så hårt vid större produktioner, en annan att tillverkaren lägger ned duktigt med resurser och kan erbjuda ett av marknadens bästa smörgåsbord av framförallt effekter.

Efter vad som känns som åratal av smygittar släppte UA slutligen ett eget inspelningsprogram. Luna håller vad som utlovats i förväg och vi notera extra godbitar som emuleringar av MiniMoog i samarbete med den klassiska tillverkaren. Vi giller också de färdiga kanalstripparna, som likt Harrison Mixbus, krävet ett minimum av pill för att komma igång och ratta programmet när andan faller på.

Tillverkare: Universal Audio ( www.uaudio.com ) Operativsystem: macOS Pris: Gratis för dig som använder Mac och har ljudkort, Thunderbolt Apollo eller Arrow, från Universal Audio. Kommentar: Endast för Mac och hårdvara från UA. Annars ett fullgott musik- och mixprogram som utvecklas i rask takt. Brukar presenteras som ett Garageband för Windows och det är inte så illa beskrivet. Dock har programmet de senaste åren begåvats med allt fler funktioner och är idag de facto ett fullstort inspelningsprogram. Dessutom till ett bra pris. Bland de mer avancerade tillämpningarna finner du automatseringsverktyg och möjligheten att konvertera ljud till midi med ett enda klick.

Mixcraft är ett i onödan förbisett program som du kan överväga om du kör Windows. Tillverkare: Accoustica ( acoustica.com ) Operativsystem: Windows Pris: Cirka 1 435 kronor. Finns som instegsversion för 725 kronor. Kommentar: Bra pris, och godkänt medföljande innehåll. Endast för Windows, och kanske inte snyggaste gränssnittet.

MPC Beats Förkortningen i produktnamnet ska utläsas Midi Production Center, så att det inte råder några tvivel om vad vi har här. Den smått legendariska åtta-gånger-åtta matrisen med fingertrumplattor, som nästan helt på egen hand lagt grunden till modern hip hop, återfinns här i digital form.

Med 2 GB medföljande ljud och över 80 olika effekter är det här en mjukvara för dig som snabbt vill komma igång och sparka fram beats med besked. Eftersom det är inom den urbana dansmusiken som nyrekryteringen bland producenter och komponister är som störst så är Akai:s gratisprogram måhända rätt lösning för den som vill testa hur det är att leka fram rytmer och komp.

MPC Beats håller dock mycket längre än en leksak och kan mycket väl bli en framtida klassiker. Tillverkare: Akai ( www.akaipro.com/mpc-beats ) Operativsystem: macOS och Windows Pris: Gratis Kommentar: Bra integration med hårdvaror. Utmärkt instegslösning som räcker längre än så. De yrkesverksamma ljudteknikernas och proffsmixarnas standardval sedan 1989. Och det är just ljudredigering som är Pro Tools paradnummer. Med tanke på hur komplicerade många inspelningsprogram på marknaden är, så är Pro Tools inget dåligt val heller i en hemstudio.

Programmet kräver viss instudering som dock betalar av sig i form av mästerlig kontroll över inspelning och bearbetning. Att behärska de kraftfulla och precisa reglagen kräver vanligtvis memorering av kortkommandon. Tillverkaren har en egen pluggstandard (aax). Tillverkare: Avid ( www.avid.com/pro-tools ) Operativsystem: macOS och Windows Pris: 5 390 kronor.

Finns även som prenumeration från 350 kronor per år. Kommentar: Mäktiga redigeringsfunktioner och bra medföljande innehåll. Programmet har en viss inlärningskurva, och är ganska kostsamt. Reaper När det gäller kul-för-kosingen-faktor är det få som klår Reaper. Förutom gratisprogrammen, förstås. Programmet är producerat för att ta så liten plats som möjligt både när det gäller lagring och arbetsminne. Med andra ord är det nog tänkt att du ska vilja köpa till pluggar från tredje part.

Det finns till och med specialfunktioner just för dessa. Reaper utvecklas i en mycket rask takt, ofta med uppdateringar flera gånger i månaden. I likhet med Ardour finns det intressanta möjligheter för anpassning av Reaper efter eget huvud. Som inspelningsprogram betraktat är det kraftfullt med tanke på det låga priset.

Tillverkare: Cockos ( www.reaper.fm ) Operativsystem: macOS, Windows och Linux Pris: 580 kronor Kommentar: Låg belastning på datorn, och intressanta finesser. Kan eventuellt verka plåttrigt för den ovane, och har inte omfattande medföljande innehåll. Reason I mångas tycke det mest pedagogiska av de ledande inspelningsprogrammen eftersom det i stora delar efterliknar studio i verkliga livet. Mycket bra medföljande ljudbibliotek, effekter och instrument. Hanteringen av loopar är bäst i klassen. Sedan slutet av 2019 kan du dessutom använda Reason som en plugg i andra program vilket ökar både valfriheten och kreativiteten.

Reasons bredd, samtidigt som det successivt introduceras nyskapande verktyg, gör att programmet ser ut att kunna ligga på topp i bra många år till. Tillverkare: Reason Studios ( www.reasonstudios.com ) Operativsystem: macOS, Window och iOS Pris: 5 110 kronor. Finns även som abonnemang för cirka 200 kronor i månaden.

iOS-versionen, Reason Compact, är gratis, men har köp-inuti-app. Kommentar: Snyggt, mångsidigt och kreativt – extra plus för Reason-som-plugg. Serato Studio För dig som har tårna i dj-myllan är Serato ett välkänt varumärke. Tillverkaren är mäkta populär bland de skivkuskar som kör helt digitalt, men ändå vill ha vinylkänslan via tidskodade tolvtummare. Följaktligen är Serato Studio ett slags korstoningsmix mellan en dj-app och ett musikskaparprogram.

Krutet har lagts på sampling, rytmik och kvickt arbetsflöde. Och det går fort som tusan att kicka fram dansanta spår som heter duga i sin egen rätt. Eftersom det är Serato finns finesser som automatisk analys och synk av ljudfiler och inspelningars bpm. Rytmiska effekter är en självklarhet. Helt klart en kreativ och rolig applikation för dig som har högre ambitioner än att bara mixa en låt med en annan.

Vilket är nog så svårt. Tillverkare: Serato ( serato.com/studio ) Operativsystem: macOS och Windows Pris: Cirka 2 490 kronor eller 99 kronor i månaden. Finns gratisversion att testa. Kommentar: Naturligt steg från dj-ande till egen produktion av beats. Snabbjobbat. Snabbjobbat arbetsflöde med mycket dra-och-släpp istället för kortkommandon och massvis med menyer. Bra redigering av ljud och midi med separata verktyg för trummor, ackord och polyfoniska ljud som extra utropstecken. Det är heller inga problem om du har liten skärm även om det är mycket som pågår i huvudfönstret, för du kan väldigt enkelt med kortkommandon visa/gömma arrangeringsfönstret, mixern med mera.

Du kan även med kortkommandon extremt effektivt gömma öppna pluggar via “floating windows”-kommandot. Verktygen för samplingar och loopar är kreativa och kvicka att laborera med. Ett mycket allsidigt program som även bjuder på en och annan specialare som inget annat program klarar. Tillverkare: Presonus ( www.presonus.com ) Svensk distributör: Nordic Audio ( www.nordicaudio.eu ) Operativsystem: macOS och Windows Pris: Cirka 3 555 kronor.

Finns i två instegsversioner för 1 240 kronor resp. gratis. Kommentar: Både traditionellt och modernt på samma gång. Spännande hantering av samplingar och ljudfiler. Waveform Pro Redan 2005 fick det som då hette Tracktion höga betyg i när vi på Studio testat det. Efter något års status quo och närapå malpåse, tog utvecklingen fart och nu är Waveform Pro ett ofta förbisett alternativ på den digra marknaden för inspelningsprogram.

Förbiseendet är verkligen synt, då Waveform Pro verkligen inte har några svaga punkter. Programmet, som är uppe i version 11.5, erbjuder allt från linjär inspelning med bra bibliotek innehållande effekter och instrument, till stegvis programmering inklusive massvis med midi-effekter (audio till midi!).

Om du vill spara en slant paketerar även Tracktion programmet så att du får toppluggar som Antarers Auto-Tune, Melodyne och Z-planes Elastik med på köpet. Det finns omfattande resurser att upptäcka i Waveform Pro. Vi skäms en smula för att vi inte ägnat programmet så mycket uppmärksamhet de senaste åren, något det faktiskt förtjänat. Hårdvarugiganten Roland, som under några år hade Cakewalk Sonar, har rullat ut ett nytt inspelningskoncept lite i skymundan. Dessutom finns det för både datorer och handhållna apparater. Här ligger fokus på att göra musikskapande så enkelt och lättjobbat som möjligt.

Många av de klassiska Roland-ljuden finns självklart med och det är uppfriskande med sammanhållet grepp som tydligtvis är utvecklat med lika mycket tonvikt på mobilt som stationärt musicerande. Gränssnitten är moderna och det går fort att komma igång och göra låtar. Zenbeats är gratis med sedan låser du upp ljud och annat innehåll med köp inuti app.

Tillverkare: Roland ( www.roland.com ) Operativsystem: macOS, Windows, iOS och Android Pris: Cirka 1 445 kronor. Finns i två instegsversioner för 480 kronor resp. gratis att testa. Mobilversionerna är gratis men har köp-innehåll-inuti-app. Kommentar: Bra initiativ som har framtiden för sig – Roland är alltid Roland. Inspelningsprogram på webben Vill du skapa musik var du än är och med minimala systemkrav kan webbaserade program vara intressanta alternativ. Framförallt har musikprogrammen på webben blivit mycket vanliga i undervisningen i högstadier och gymnasier. Utmärkt webbaserat musikskaparprogram som har den rätta looken och de rätta funktionerna. Prisvärt, och det finns även extra innehåll att köpa till om du vill det. Lätt att komma igång med. Tillverkare: AmpTrack Technologies AB ( ampedstudio.com ) Pris: Gratis att testa. Prenumeration kostar 49 kronor i månaden. Soundtrap Rent och snyggt gränssnitt. Lyhört och modernt urval av innehåll och instrument. Har ett par specialare på lager som exempelvis auto-tune. Tillverkare: Soundtrap ( www.soundtrap.com ) Pris: Gratis att testa. Prenumeration kostar mellan cirka 105 och 193 kronor i månaden. Soundation Mycket kompetent inspelningsprogram med stora mängder innehåll. Bra fokus på forum, nätgemenskap och delning. Tekniskt samarbete med Google. Tillverkare: Soundation ( soundation.com ) Pris: Gratis att testa. Prenumeration kostar mellan cirka 24 och 83 kronor i månaden Bubblare – kommande produkter att hålla koll på: Music Tribe Den omtalade Uli Behringer har i ett inlägg på Facebook meddelat att företaget är i färd att utveckla ett eget inspelningsprogram. När det släpps och vilken inriktning Music Tribe kommer att ha är i skrivande stund oklart. Tillverkare: Behringer ( www.behringer.com ) Pris: Gratis Artikeln uppdateras löpande. Läs mer: Här hittar du samtliga guider över de bästa studioprodukterna och pluggarna >
Näytä koko vastaus

Är det lagligt att spela in ljud?

Enligt 4 kap 9 a § brottsbalken (BrB) är det olagligt att olovligen, d.v.s. utan lov, spela in ljud från samtal där man själv inte deltar, I ett sådant fall gör man sig skyldig till brottet ”olovlig avlyssning”. Med andra ord är det fullt lagligt att spela in ett samtal om samtycke föreligger från den/dem som blir inspelade eller om du själv deltar i inspelningen.

• Det saknar betydelse avseende vad samtalet handlar om eller om medverkande i inspelningen har vetskap om att de blir inspelade, så länge du själv deltar i inspelningen.
• Att spela in sin chef är ett av de bästa skydden för löntagare mot godtyckliga och oärliga chefer.
• Anske lovar din chef dig något.
• Det kan röra löneökning, ledighet, kortare arbetstid eller ny utrustning utan att hålla sitt ord.

Har du ingenting inspelat och inga vittnen till samtalet blir det väldigt svårt att bevisa vad chefen lovade. Har du däremot spelat in chefens löften så är en muntlig överenskommelse lika bindande som en skriftlig. Kanske blir du utsatt för kränkande särbehandling, sexuella trakasserier, vuxenmobbning eller ett allmänt respektlös bemötande. Ibland är det mer taktiskt att berätta för chefen att du tänker spela in samtalet (vilket är din rätt) för att få chefen att vakta sina ord och anpassa sin allmänna attityd gentemot dig och dina arbetskamrater. Men oftast får inspelningen ett större användningsområde om chefen inte vet att du spelar in samtalet.

OBS! Du får inte spela in samtal som du inte är del av. Du får med andra ord, exempelvis, inte lämna mobilen på chefens kontor medans du går på toa och låter den spela in vad chefen säger när du inte är närvarande. Då är risken att du gör dig skyldig till “olovlig avlyssning”. Se: 4 kap 9 a § brottsbalken (BrB) “9a § Den som i annat fall än som sägs i 8 § olovligen medelst tekniskt hjälpmedel för återgivning av ljud i hemlighet avlyssnar eller upptager tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst, vartill allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han obehörigen berett sig tillträde till, dömes för olovlig avlyssning till böter eller fängelse i högst två år.

Lag (1975:239),”
Näytä koko vastaus

Vad behöver man för att spela in en låt?

Vill du lära dig hur man bygger upp en hemmastudio? Idag kan i princip vem som helst införskaffa den mest väsentliga utrustningen och snabbt komma igång med att skapa proffsiga produktioner. För att komma igång med ditt musikskapande hemma behöver du känna till de vanligaste komponenterna i en musikstudio. Följande utrustning bör finnas i en komplett, modern hemmastudio:

• Dator med tillräcklig prestanda för inspelning, produktion och mixning
• Ett musikprogram, exempelvis Ableton, Pro Tools eller Logic Pro X
• Ljudkort för att spela in mikrofon eller instrumentsignal och för anslutning av monitorer eller hörlurar
• Studiomonitorer eller studiohörlurar med en ärlig ljudåtergivning för produktion och mixning
• MIDI-klaviatur (keyboard) för inspelning av virtuella instrument som synthesizers, trummor m.m.
• Kondensator eller dynamisk mikrofon, för inspelning av sång och instrument
• Akustikbehandling för att få en ofärgad ljudbild i inspelning och mixning

Vill du inte läsa hela artikeln? Gå direkt till den kompletta listan av vår utvalda utrustning hos Thomann.
Näytä koko vastaus

Hur man gör musik gratis?

Vad är MUSIC MAKER? – MUSIC MAKER är en fullfjädrad programvara för musikproduktion på nybörjarnivå. Skapa dina egna låtar och beats, arrangera ljud och loopar, spela virtuella instrument, spela in sång och lägg till effekter med bara några få steg.
Näytä koko vastaus

Vilken sång lyssnar jag på?

Hitta namnet på en låt med Google-appen –

1. Öppna Google-appen på en telefon eller surfplatta med Android.
2. Tryck på mikrofonen i sökfältet Sök efter en låt,
3. Spela upp en låt eller nynna, vissla eller sjung låtens melodi.

Näytä koko vastaus

Hur blir man bättre på musik?

När Ingmar Bergman pratade i Sommar i P1 2004 uppehöll han sig en hel del kring sin starka relation till musik och avslutade programmet med att be lyssnarna svara på frågan “Var kommer musiken ifrån?”. Det får vi kanske aldrig svar på, annat än väl så seriösa spekulationer.

1. Hade han däremot frågat hur musik kan ha så oerhört stark påverkan på oss människor, hade svaret inte låtit vänta på sig.
2. Ret efter kunde två musikforskare i Kanada till slut visa att delar av hjärnan (nucleus accumbens) som förknippas med vårt självbelöningssystem, aktiveras när vi lyssnar på musik som vi tycker om.

Detta kan mycket väl vara ett “sex, drugs and rock’n’roll”-centrum i hjärnan, som en av forskarna faktiskt uttryckte det. Men hur kan musik aktivera de delar av hjärnan som annars förknippas med vårt självbelöningssystem? När en levande varelse beter sig på ett sätt som gynnar artens fortlevnad får den en kemisk glädjekick i hjärnan.

• Ett system som ökar möjligheterna till överlevnad.
• Fundamentalt är förstås att äta och att föröka sig, vilket ger belöning med olika må-bra-substanser.
• Och även i många andra sammanhang, inte minst sociala, får vi våra belöningar.
• Även droger går denna väg i hjärnan.
• Men var kommer då musiken in? Musik har inte den klara överlevnadsvinst som förknippas med mat eller sex, inte heller visar den beroendeframkallande egenskaper som förknippas med missbruk av droger.

Ändå spenderar den genomsnittliga personen en ansenlig mängd tid att lyssna på musik, och betraktar den som en av livets mest njutbara aktiviteter. Sedan magnetkameran i slutet av 80-talet och andra tekniker för hjärnavbildning sett dagens ljus, har neuroforskningen gått framåt med stormsteg.

Teknikerna har gjort att forskarna nu kan mäta aktivitet i hjärnan och undersöka fenomen som tidigare varit i stort sett omöjliga. Det är fascinerande att man nu kan studera högre mänskliga funktioner som till exempel kreativitet. Det är inte bara inom neuroforskning som musikstudiet tagit fart, även inom andra discipliner som psykologi och musikvetenskap kommer forskningsrapporter i allt tätare ström.

Och det börjar hända saker även i Sverige. Nu är det inte bara självbelöningssystemet som dras igång av musik. Musik startar skeenden i hjärnan som i sin tur sätter igång förändringar i hela kroppen. Nästan alla hjärnans regioner aktiveras. Detta inkluderar vägar både i hjärnans högre kognitiva center; i storhjärnan samt i lägre mer primitiva center.

Musik medför aktivitet i den del av hjärnan som sammankopplas med det autonoma nervsystemet och som kan framkalla fysiska reaktioner, såsom svettningar, sexuell upphetsning och “kårar längs med ryggraden”. Musik kan också ändra bland annat hjärtpuls, andning, blodtryck, hjärnvågor, nivåer av signalsubstanser som dopamin, adrenalin, noradrenalin och serotonin.

Oavsett om du är medveten om det eller inte, försöker din hjärna ständigt att räkna ut vad nästa musikaliska skeende kommer att bli, när du lyssnar på musik. Lyssnar du på musik med samma tonspråk som du växt upp med, vet du vilka de fortsatta möjligheterna är.

• Din hjärna har sammanställt en statistisk karta över de mest sannolika och minst troliga fortsatta skeendena.
• Om musiken fortsätter att pricka de mest sannolika skeendena, blir du snart uttråkad.
• Och om det alltid är de minst sannolika, kan du bli irriterad.
• Detta varierar förstås från individ till individ.

En del vill ha fler förutsägbara händelser, andra färre. En del av oss föredrar trygghet framför överraskningar och vice versa. Poängen är att när just du hittat den musik som har den rätta balansen för just dig, får du ökad hjärnaktivitet och går igång på den musiken.

• Det här påverkar också vanligtvis på vilket sätt vi utvecklar vår musiksmak.
• Vi tenderar att tycka om musik som skapar balans mellan det vi känner igen och det som är nytt, balans mellan det enkla och det komplexa och generellt det som liknar det vi tyckt om tidigare (men inte för likt), helt enkelt därför att detta aktiverar större delar av hjärnan.

Det finns ingen speciell genre som har större påverkan än någon annan, ingen unik musikstil som engagerar hjärnregioner på ett mer sofistikerat sätt än andra. Musikupplevelsen är individuell och bygger på dina preferenser, (det du personligen föredrar), som du faktiskt började bygga upp redan på fosterstadiet.

Ju större (positiv) hjärnaktivitet musiken skapar, desto större påverkan har musiken på dig och ju mer tycker du om den. Om du lyssnar på musik som inte sätter igång någon aktivitet i hjärnan alls, kommer du att vara tämligen likgiltig inför den. Men musik kan även skapa obehag. Om du hör musik som du tycker riktigt illa om, kan den ge aktivitet i helt andra delar av hjärnan, till exempel den delen som ger dig “kamp- och flyktreaktion”.

Du kan bli upprörd och kanske börja svettas och bli riktigt arg. Musik har använts som tortyr. Ett exempel är när USA invaderade Panama 1989. Man visste snart vart landets ledare tagit sin tillflykt. Efter att i flera dagar, dygnet runt, bombarderat det området med tung rock på mycket stark volym, kapitulerade slutligen ledaren Manuel Noriega.

• Bland annat lär man ha använt gruppen Van Halens hitlåt “Panama”.
• En talesperson hävdade senare att musiken användes huvudsakligen för att förhindra tjuvlyssning av förhandlingarna, och inte som ett psykologiskt vapen utifrån Noriegas förmodade avsky för tung rock.
• Det enda som återstår av det gamla hierarkiska tänkandet kring musik och indelning i högt och lågt, är förstås musik som identitetsskapare.

Man kanske kan tro att det bara är ungdomar som använder musik som identitetsmarkörer, men det tycks fortsätta mer eller mindre hela livet igenom, enligt forskarna Bossius och Lilliestam. Låt oss fundera kring detta om musik och hjärnaktivitet. Det förefaller som om vanans makt styr och det vi generellt matas med i musikväg blir det som hjärnan föredrar, (skapar alltmer hjärnaktivitet), och blir därmed vår favoritmusik.

Lek med tanken att vi imorgon började om, med en helt ny musikgenre som enda tillgängliga musik på nätet, radiostationer och andra klingade enheter. Enligt resonemanget ovan skulle det förmodligen inte ta alltför lång tid innan hjärnan skulle börja favorisera den “helt nya musiken” hos flertalet av oss.

Genom att gång på gång matas med liknande tonspråk, verkar vi ha relativt lätt för att lära oss att tycka om vilken musik som helst. (Bortsett resonemanget om musik som identitetsmarkör). Vi inser genast vilket ansvar som vilar på public service. Och vem har den egentliga makten över musiken idag? Vem bör lämpligen ha makten över musiken? Av alla människokulturer vi känner till har inte en enda existerat utan musik.

Några av de äldsta föremål som hittats vid utgrävningar är flöjter av ben och trummor av djurskinn. Närhelst människor kommer samman finns musiken där – på bröllop, begravningar, skolexamina, militärmarscher, idrottsevenemang, kroppsbehandlingar, bön, uppvaknande ur narkos, romantisk middag, sövning av barn, spa och studenter som pluggar Redan under antiken (Aristoteles) började man formulera idén om att det finns en växelverkan mellan kropp och själ.

Det handlade inte bara om att äta sunt, det fanns också en självklar föreställning om att stärka själens försvar för att hindra kroppsliga sjukdomar. En stor del av läkarnas syssla var att upplysa om en riktig livsföring för att bevara hälsan. Kulturaktiviteter var en given ingrediens och musiken hade en grundläggande funktion inom detta system.

1. Musikens påverkan ingick också i grundutbildningen för läkare under medeltiden.
2. Detta tankesätt om växelverkan mellan kropp och själ kom att svalna, men idag har intresset för hälsofrämjande och förebyggande åtgärder ökat avsevärt.
3. Många är de som idag söker ny kunskap för att öka sitt välmående och sin livskvalitet.

Vi kan också se ett ökat intresse i de forskningscentrum och webbportaler som nu växer fram inom “kultur och hälsa”, både i och utanför Sverige. Idén om musikens och kulturens egenvärde kommer upp ibland i dessa sammanhang om kultur och hälsa. Detta leder stundtals till heta samtal.

Det finns förstås olika definitioner av detta egenvärde, men inte helt ointressant i sammanhanget är att vi musikskapare inte kan påverka vad användare gör med vår musik. Sättet att använda musik förändras allt snabbare i takt med teknik- och kunskapsutvecklingen inom området. Jag upplever att idén marginaliseras alltmer.

Det är också förvånande i sammanhanget att vi än så länge vet förhållandevis lite om hur människor egentligen använder sig av musik i sin vardag. Detta är relativt lite utforskat – kulturens svarta hål som någon uttryckt det. Vi var tidigare inne på att musik berör oss till den grad att den kan aktivera självbelöningssystemet.

Finns det verkligen en koppling mellan musiken och evolutionen? För tio år sedan talade forskarna ofta om musiken som en ovanligt lyckosam biprodukt till evolutionen, en “spandrel”. Idag däremot ser de flesta forskare en tydlig koppling, men inte på individnivå, utan som ett hjälpmedel att stärka och hålla ihop gruppers sammanhållning, som ju i sin tur är viktig för överlevnaden.

(Jämför ovan om hur musiken alltid förekommer när vi kommer samman.) Här har den svenske professorn emeritus Töres Theorell intressanta tankar om hur musik kan stärka gruppsammanhållning och öka det sociala kapitalet. I en forskningsgenomgång hänvisar han till en rad olika forskningsstudier som visar att musik förstärker känslor och att det finns en tydlig avvikelse i de kroppsliga reaktionerna när man lyssnar på musik som stimulerar till exempel sorgsenhet, lycka eller rädsla.

Vi vet också från neurobiologiska experiment att om man stimulerar olika sinnen samtidigt, kan effekter förstärkas i hjärnan. Om man, medan man upplever en bild, spelar musik som passar till bilden, kan man få en kraftigare reaktion i de delar av hjärnan som aktiveras vid bildtolkning. Och vice versa.

Musiken kan ha en viktig uppgift i att hjälpa till exempel barn att lära sig att känna igen sina egna känslor. Här finns en stor potential för goda långsiktiga effekter. Är man bra på att känna igen sina egna känslor, det vill säga att ha en bra känslodifferentiering, ökar förmågan att klara av svåra situationer.

1. Här är musik en mycket god hjälp för att bli medveten om sina känslor.
2. En individ som aldrig fått hjälp med känslodifferentiering kan bli handikappad till exempel i stressituationer.
3. En sådan person kan lida av alexitymi (= icke läsa känslor) som dessutom ökar risken för att tidigt utveckla högt blodtryck.

Den som är bra på att känna igen och särskilja sina egna känslor borde också vara bra på att känna igen andras känslor. För det sociala samspelet har detta avgörande betydelse. Enligt Theorell kommer vi då in på den kanske mest basala funktionen som musiken har, nämligen att den kan förstärka gruppsammanhållning och socialt samspel.

Denna sociala funktion kan mycket väl haft ett överlevnadsvärde i vår tidiga historia. Detta belyser han genom att kommentera den amerikanske socialantropologen och jazzmusikern, William Benzon, som menar att musik är det mest kraftfulla som vi skapat för att kunna koppla hjärnor till varandra. Theorell säger vidare: “Det är inte svårt att föreställa sig vilken viktig roll riter, dans och musik måste ha spelat för människor som levde i ständigt hot att bli överfallna av vilda djur och andra fientliga grupper av människor i det ‘primitiva’ samhället.

Att individerna kände stark samhörighet med sin grupp var bland annat en förutsättning för att de skulle delta i vakthållning på natten. Den som inte identifierade sig med gruppen kanske bestämde sig för att springa sin väg och strunta i gruppen när faran närmade sig.

Därmed skulle den individen öka hotet för gruppen och dessutom i längden minska sin egen möjlighet att överleva. Kanske ska dans och musik som förstärker gruppgemenskap ses i det perspektivet.” Kanske är det därför som genuin omusikalitet (total amusi) är så ovanligt förekommande bland befolkningen. “() De som inte kunde relatera till musik hade kanske sämre överlevnadsmöjlighet än andra vilket kan ha lett till ett genetiskt urval av musikrelaterande människor i det längre perspektivet?” Låt oss stanna upp ett tag angående amusi.

Vår verklighetsuppfattning uppstår i hjärnan. Hjärnan konstruerar en version av verkligheten omkring oss. Man kan undra vad hjärnan håller i sina nervceller som representerar världen? Hjärnan är all musik och alla andra aspekter av världen i termer av mentala eller neurala koder.

Neuroforskare försöker dechiffrera den här koden och förstå dess struktur, och hur den leder till våra upplevelser. Om vi återgår till amusi kan vi först konstatera att musik inte existerar utanför vår hjärna. När du till exempel slår an ett ackord på en akustisk gitarr har du skapat luftmolekyler i rörelse.

Hjärnan sätter sedan ihop den informationen. Hjärnan sorterar, väljer bort, väljer ut och tolkar. Musiken vi hör har alltid föregåtts av denna aktiva process, en hopsättning av den inkommande informationen. Och med vilken hastighet detta sker. Det innebär även att om du lyssnar på ett musikstycke dagligen, så kommer hjärnan inte att göra en exakt likadan tolkning varje gång.

1. Vad hjärnan är aktiv med för övrigt, förutom att tolka musiken, påverkar bland annat hur du kommer att “höra” musiken från gång till gång.
2. Öronen är med andra ord ingen mikrofon, (lika lite som ögonen är en kamera).
3. Varken hjärnan eller öronen tar alltså upp eller återger ljud “som de är”.
4. När “fel” uppstår i denna aktiva process talar man om amusi.

Det finns åtminstone tolv identifierade varianter av amusi och en lättare variant är så kallad tondövhet som förekommer bland 4 till 5 procent av befolkningen. Mycket ovanligt förekommande är så kallad total amusi, där hjärnan inte sätter ihop någonting alls som liknar musik.

Istället finns beskrivningar som tjutande bildäck mot torr asfalt eller ljudet av personer i ett kök som kastar kastruller, grytor och bestick helvilt omkring sig. Detta är vad individer faktiskt upplevt av ljudet från en spelande orkester i en konsertlokal! Total amusi är som tur är, mycket ovanligt förekommande.

Ur folkhälsoperspektiv finns ett annat viktigt användningsområde för musik, nämligen musik och barns utveckling. Enligt Theorell finns forskning som visar att tidig musikträning kan påskynda barnens intelligensutveckling. Men inte bara intelligens kan påverkas av tidig musikträning.

Om vi återtar tankarna kring emotionell utveckling och social kompetens, finns forskning som visar att vi med extra musikundervisning som stimulerar barnen till samarbete och till “att se varandra”, både kan förbättra sammanhållning och sänka stressnivåer. Och om man kan skapa en bättre social stämning i klassrummet, skapas också en bättre inlärningsmiljö.

I ytterligare ett forskningsprojekt har just detta visats. Tack vare extra musikundervisning av just denna “sociala karaktär” och därmed betydligt bättre sammanhållning och mera socialt väl fungerande elever, presterade man minst lika bra i matematik och språk som de andra eleverna, trots något färre timmar i dessa ämnen.

1. När jag diskuterar framtiden med chefen för Centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet, professor Ola Sigurdson, säger han att oavsett utvecklingen framåt, har han i dagsläget tillräckligt med argument för att kunna visa på vikten av att prioritera estetiska ämnen i skolan.
2. Ultur och hälsa kommer säkerligen att påverka musikens status framöver.

Han nämner också hur vi genom tiden omdefinierat begreppet hälsa. Förr var hälsa frånvaro av sjukdom. Numera talar vi om välbefinnande, att som frisk person må bra. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”.

Ulrica Nilsson, docent och forskningshandledare vid Vårdvetenskapligt forskningscentrum vid Universitetssjukhuset Örebro, skriver i sin forskningsgenomgång att “Musikintervention är en behandling med inspelad musik i syfte att skapa en avkopplande atmosfär som kan stimulera eller öka graden av fysisk och psykisk avslappning och välbefinnande för patienten.” Här skiljer vi ut generell musikintervention – som också kan innebära aktivt musikutövande – från “Musikterapi”, en etablerad yrkesdisciplin med sin egen tillhörande praxis.

Nilsson skriver vidare att enligt Socialstyrelsen syftar omvårdnad till att främja hälsa och lindra lidande. Musik är därför en omvårdnadshandling som hör hemma i dagens sjukvård. Musik som spelas starkt ger mera energi än musik som spelas svagt. Därför fungerar inspelad musik avsevärt bättre i vissa sammanhang än livemusik, till exempel i situationer där man behöver minska energinivån.

1. Och oavsett om man intervenerar med inspelad- eller livemusik kan man i vissa situationer inte använda befintlig musik (det vill säga musik som användaren kan känna igen och ha minnen till), utan är hänvisad till specialskriven musik för att undgå dessa så kallade etablerade associationer.
2. Många av oss har starka minnen förknippade med viss musik som kan leda våra tankar och därmed kroppen i en helt annan riktning än vad som var avsikten.

Att lyssna på en gammal långsam kärleksballad, förknippad med en tidigare djup förälskelse, kommer säkerligen inte att få hjärtat att slå långsammare. Om det nu var tanken. Å andra sidan finns det exempel på strokepatienter som under rehabilitering, inte vaknat till liv förrän de plötsligt fått höra en gammal favoritlåt från tonåren.

Här ser vi tydligt att rätt musikval i rätt sammanhang är direkt avgörande. Det finns vetenskaplig evidens för att lugn och avslappnande musik har en smärtreducerande och lugnande effekt oavsett typ av vård, sjukdom eller ålder. Nilsson pekar på studier med positiva resultat inom en rad områden såsom perioperativ vård, intensivvård, hjärtsjukvård, förlossning, barnsjukvård, långvarig smärta och palliativ vård, demens och Alzheimer, sömn och vila vid sjukdom.

Det finns en mängd tillförlitliga undersökningar som visar att miljön på ett sjukhus (i vid bemärkelse) påverkar rehabiliteringsprocessen, menar Thomas Lindén professor och specialistläkare i neurovetenskap och psykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Det finns andra sätt att göra patienter friska än genom biologiska interventioner. Sinnesstimulering, det vill säga att vistas i sjukhusmiljöer som på många olika sätt stimulerar våra sinnen, har visat sig ha stark medicinsk inverkan. Lindén har arbetat inom forskningsprojekt som inbegripit rytmikövningar och musiklyssnande med goda hälsoresultat.

I en annan studie där ena halvan patienter hade en tegelvägg som utsikt från sina sängar medan den andra halvan istället kunde blicka ut över en skog, kunde man tydligt se att patienterna med den mer angenäma vyn, “använde mindre smärtstillande läkemedel, behövde vara inlagda färre dagar och var i bättre skick när de blev utskrivna.” Ny innovativ forskning visar alltså på nya förbisedda möjligheter till patienters återhämtning, både fysiskt och psykiskt.

• Ultur och hälsa väcker intresse för mera mänskliga dimensioner av vården som tidigare försummats.
• En annan aspekt av detta är att komplettera medicinering med stimulering och därmed minska förskrivningen av läkemedel.
• Detta kan leda till att flödet av skadliga läkemedelsrester i dricksvatten och miljö kan minska.

Det skapar hållbarhet. Och sänkta sjukvårdskostnader. Hur kan musikbehovet komma att se ut framöver? Inom sjukvården kommer det att behövas både befintlig musik, “familjär”, såväl spelad live som inspelad, och så även med nykomponerad specialskriven musik, enligt tidigare resonemang om etablerade associationer.

1. Det finns redan nu en stor mängd forskning att tillgå för att kunna specialkomponera musik för särskilda syften.
2. Och vad skulle hända om vi nu river murar och skapar möjligheter för kompositörer, tonsättare och hitmakare att tillsammans skapa ändamålsenlig musik i samarbete med forskare.
3. Denna yrkeskategori som av hävd i stort sett levt med vattentäta skott mellan sig).

På utbildningssidan kommer det att behövas experter både med musik- och medicinkompetens. Utöver behovet inom sjukvården kommer den växande skaran av människor som använder musik som självterapi eller för att reglera sinnesstämningar och energinivåer – se nedan – att behöva hjälp och stöd med att både välja lämplig musik och att kunna göra mätningar på sig själva för att säkert veta att avsedd effekt uppnås.

Den potentiella betydelsen av detta för vår framtida folkhälsa kan förstås anas. Som vi konstaterat tidigare, vet vi relativt lite om hur människor använder sig av musik i sin vardag. I sin senaste forskning inom detta område skriver musikvetarna Bossius och Lilliestam att “Vi vet för lite om alltihop.” Trots det finns det en hel del intressanta slutsatser i deras senaste studie.

Ett exempel: ” De allra flesta lyssnar till musik som bakgrund till andra aktiviteter eller kanske snarare parallellt med att man gör andra saker. Musik blir en följeslagare i vardagen, under arbete och fritid, när man pysslar i hemmet, tränar, reser, varvar upp och varvar ner.

Många värderar detta lyssnande väldigt högt. Någon kallar musiken en god vän i livet. Man kan lyssna på musik i många olika syften, för att påverka sin sinnesstämning och sitt humör, njuta av sin favoritmusik när man vill, för att slå ihjäl tystnaden eller koppla av.” Bakgrundsmusik har åtminstone i mina öron låtit som något ganska passivt.

Forskarna visar att detta “parallella” lyssnande verkar vara mer aktivt än man kunnat ana. Vi kanske ska börja tala om parallellmusik i stället för bakgrundsmusik? En av de viktigaste upptäckterna var att musiken fungerade som ett slags självterapi i vardagen för många människor, uttrycker Bossius och Lilliestam vidare.

1. Med risk för att gå lite utanför ämnet har dessa forskare också funnit i sin studie att musiksamlande – skivor i backar och kassar på vindar och källare – och intresset för musikteknik är väldigt mansdominerat.
2. Det verkar också vara så att det är män oftare än kvinnor som väljer musiken i hemmet, i bilen och vid införskaffandet av den.

Och det finns mer forskning som bekräftar än motsätter att opera- och konserthus domineras av medelålders kvinnor med akademisk utbildning. Som sagt, vi vet för lite om alltihop. Här behövs mer forskning). En annan forskare uttrycker i samma anda av självterapi att precis som filmmusiken förstärker och betonar händelser på filmduken kan vi alla ha ett “soundtrack of our lives”, musiken som vi lyssnar på och som inspirerar, motiverar, ökar pulsen, lugnar oss och så vidare.

Helt enkelt musik som följer oss i vårt vardagliga liv, på ett sätt som vi önskar och kan styra över. Samme forskare nämner också att fler människor använder musik för att reglera humör och energinivåer på liknande sätt som vi använder koffein eller alkohol. Den vanligaste föreställningen om hur musik kan påverka hälsa på ett bra sätt är att “musik skapar lugn” menar Theorell.

Han tror att det är ännu vanligare att människor använder musik för att pigga upp sig själva, höja energinivån. Sambandet mellan musik och hälsa är just att musik kan fungera som förstärkare av nästan alla slags känslor. Det gäller bara att ringa in vilken musik som på vilket sätt, för vem och i vilket sammanhang kan ge goda effekter på hälsan.

Som sagt, effekterna är olika beroende på vilken musik det är, sammanhanget och individens musikerfarenheter. I ett av Theorell:s experiment, där försökspersonerna själva fick välja favoritmusik, dels ett energigivande och dels ett lugnande musikstycke, visade det sig att den energigivande musiken gav de effekter man förväntat, medan den lugnande inte alls gav lika entydiga resultat.

De flesta försökspersonerna hade till och med en lätt ökning av pulsen. De som till exempel valde kärleksballader, fick ofta en högre puls. Vet nutidsmänniskan bättre vad som stimulerar än vad som lugnar? Vi lever idag i ett samhälle med väldigt högt tempo där nedvarvningen sällan prioriteras och vi har säkerligen därför fått en sämre känsla för vad som verkligen gör oss biologiskt nedvarvade.

Det här visar återigen att det behövs utbildade experter på området som kan vägleda. Fredrik Ullén, hyllad hjärnforskare och kritikerrosad konsertpianist, väckte uppståndelse 2010, när han presenterade studierna om hur kopplingen mellan psykisk sjukdom och kreativitet kan se ut. Och hösten 2011 beviljades han nästan 30 miljoner för sju års forskning i projektet “Den musicerande människan – kultur och arv i samspel”, Varför mår vi bra av musik? Projektet omfattar sex delprojekt – från vad som gör att människor engagerar sig musikaliskt till hur musikalitet kan kopplas till kognitiv förmåga och hälsa.

Runt maj 2014 kan vi förvänta oss delrapporter om det bland annat finns något samband mellan att kunna skilja på känslor (känslodifferentiering) och musikalitet. Forskare i projektet Kroppens partitur vid Sahlgrenska akademin, gav i somras ut en rapport där man visat att sång med långa fraser har samma effekt som andningsövningar i yoga.

• Hypotesen är att hälsoeffekterna nås genom att sång “tvingar” fram en lugn och regelbunden andning.
• Sedan tidigare visste vi att körsången synkroniserar sångarnas muskelrörelser och nervaktiviteter.
• Nu vet vi att detta också gäller hjärtat”, säger Björn Vickhoff, som leder forskargruppen vid Centre for brain repair.

När människor sjunger i kör slår deras hjärtan i samma takt. Professor emeritus Gunnar Bjursell håller som initiativtagare på att vid Karolinska Institutets kulturenhet, bygga upp en mycket intressant webbtjänst, “Den kulturella hjärnan”, där man tänker förmedla internationell spetsforskning inom detta område till berörda beslutsfattare, professioner och allmänhet i Sverige.

“Tanken är att sprida dessa och andra kunskaper utanför forskarvärlden, till musiklivet och andra delar av samhället där de kan komma till praktisk nytta”, sa Bjursell, när detta tillkännagavs tidigare i år. “Det här fältet kan komma att få stor betydelse för musiklivet. En ökad användning av musik inom till exempel vården kan öppna upp för en ny och stor arbetsmarknad för musikskapare inom alla genrer”, fortsatte Jonas Burman, chef för Musikplattformen på Statens musikverk, som är med och delfinansierar.

I skrivande stund verkar webbsidan kult urellahjarnan.se nyligen lagts ut och jag hittar bland annat följande spännande artikel om en nyligen genomförd forskningsstudie: “Goddag, jag heter Charles Limb och arbetar på John Hopkinssjukhuset, och är nyfiken på vad som händer i hjärnan när man rappar.

Skulle du ha lust att komma och lägga dig i en magnetröntgenkamera, så jag kan se efter?” Studien innefattade utöver rappare även jazzmusiker och hjärnaktiviteten verkar i båda fallen förflytta sig från kontrollerande regioner av hjärnan till regioner som har med personlighet att göra, när man går över från något inlärt till ren improvisation.

Det är också Gunnar Bjursell som initierat och byggt upp Centrum för kultur och hälsa”vid Göteborgs universitet. Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet och förespråkare för kultur och hälsa, menar att det tar tid för nya ämnen att växa fram. Genusvetenskap och miljövetenskap nämner hon som exempel på nya discipliner som vi idag ser som självklara men som tagit tid att bygga upp.

Vidare uttrycker hon att även om det hänt mycket på området kultur och hälsa de senaste åren och ett stort intresse visats från politiker, ” har området ännu inte fått full legitimitet då det inte varit föremål för stora satsningar.” Kulturministern framförde på ett seminarium hösten 2012 att motion inte var något som togs på speciellt stort allvar inom sjukvården till en början.

Numera är motionens betydelse för hälsan självklar. En liknande utveckling kommer med stor sannolikhet att ske för kulturverksamhetens betydelse för hälsan. Tidigare nämnde Thomas Lindén menar att även om det finns många intressanta och lovande forskningsresultat finns mycket kvar att göra.

Samtidigt konstaterar han att det är väldigt få av alla de framtagna resultaten, som ännu omsatts i praktiken. Lindén uttrycker vidare: “Ett problem är att det finns mycket insamlade data, men att det utarbetats få modeller för hur kunskaperna skall kunna tillämpas i den kliniska verksamheten.” Och är det inte samtidigt så att de praktiska följderna av sitt vetande sällan faller inom forskarens vetenskapliga kompetens? Där vetenskapens vetande tar slut, tar praktikens vetande vid? Om inte annat ska någon skriva den specialkomponerade musiken till den strategiska användningen.

Och vi lever i en värld där forskning allt oftare blir politik. Hur står det till med det politiska ledarskapet som ska föra forskningsresultaten mot välgrundade politiska beslut och praktisk tillämpning? Och har vi musikskapare tydligt visat politikerna var vi står i frågan? En öppen dialog där kunskap utbyts mellan alla som berörs, skulle skapa fler perspektiv och utveckla processen på ett vitaliserande sätt.

Ur fler perspektiv skapas fler och bättre idéer till samhällsutveckling. Redan nu. Alla nyttjanden kommer inte på samma gång. Snarare skulle en växelverkan mellan praktik och fortsatt forskning kunna uppstå och påverka utvecklingen framåt. Det är dags att ta initiativ till att samla alla viktiga aktörer som aldrig tidigare suttit vid samma bord.

Möten som kan leda till nya utbildningar och arbetsmarknader, inom det vida begreppet kultur och hälsa. Sprid informationen. Det okända måste bli känt. Då kommer de stora politiska satsningarna. Allteftersom musikskapare av alla slag mer och mer kommer i arbete inom flera delar av samhället, förbättras folkhälsan och patientsituationen.
Näytä koko vastaus

Hur lång ska en refräng vara?

Refräng – Refrängens främsta uppgift är att fånga uppmärksamheten hos lyssnarna, att nå fram och skapa igenkänning och lust att sjunga med! Refrängen får gärna sammanfatta sången och innehålla sångens titel. Refrängen är oftast 4 eller 8 rader lång. Refrängen har alltid samma melodi varje gång den upprepas i låten och nästan alltid samma text.

Det finns inga tumregler för när i refrängen som låtens namn nämns men den bör vara med. Hittar man en bra refräng som väcker känslor hos lyssnarna och som de gärna vill sjunga med i har man kommit långt. Resten av låtsnickrandet är då enklare. För en populär sång kan det vara bra att välja ett ämne där lyssnarna har en chans att känna igen sig själva.

Om de inte känner igen sig så är det inte så troligt att de blir sugna på att sjunga med. Får men fram en bra refräng när man sjunger för sig själv så är det en bra idé att genast skriva ner den eller ännu bättre spela in den på en mobil eller mp3-spelare.
Näytä koko vastaus

Får man spela in samtal utan att berätta det?

Spela in samtal utan att informera om det? Jag jobbar som biträdande enhetschef inom en region. För några dagar sedan hade jag ett klargörande samtal med en medarbetare angående saker i arbetet som inte fungerat. Efter samtalet blev jag kontaktad av medarbetarens fackliga representant.

• Det visade sig att medarbetaren hade spelat in vårt samtal.
• Samtalet hade gått korrekt till och ledde inte vidare men det förde ändå med sig en obehagskänsla hos mig.
• Är det ok att spela in samtal utan att berätta det i förväg för den som blir inspelad? Om den som spelar in själv är närvarande i samtalet gör den personen inte sig skyldig till något lagbrott.

Däremot är det olagligt att i hemlighet spela in ljud i ett sammanhang där en själv inte är närvarande. Jag kan förstå din reaktion och att det känns obehagligt att bli inspelad. Du skulle kunna lyfta upp frågan om inspelningar i samverkan eftersom detta påverkar din och andra chefers arbetsmiljö på ett mindre bra sätt.

Det är också bra om du tillsammans med dina medarbetare diskuterar kring detta, så att ni strävar efter att ha ett arbetsklimat där alla har förtroende för varandra utan att behöva spela in samtal. Chef Direkt ger svar på just dina frågor om anställnings­villkor, lön, arbets­miljö, rättigheter och fackliga medlemsförmåner.

: Spela in samtal utan att informera om det?
Näytä koko vastaus

Hur hör man sin egen röst?

Varför hatar jag höra mig själv vid en röstinspelning? Förklaringen – När du hör dig själv på en röstinspelning, så kan det oftast höras konstigt. När du t.ex transkriberar en intervju, kan du tycka att din röst är oerhört irriterande och du känner knappt igen dig. Ljud är vibrationer som uppkommer i luften, när dessa vibrationer vibrerar i din trumhinna det är då du hör något. Det är även på detta sätt andra kan höra din röst, det är även på detta sätt du hör din egna röst under en röstinspelning. När vi pratar, vibrerar våra stämband, och dessa vibrationer gör också så att din skalle vibrerar.
Näytä koko vastaus

Vilken app för att spela in samtal?

Vilken app är det bästa valet för Amberscripts programvara? – Automatic Call Recorder är vår favoritapp för röstinspelning. Automatic Call Recorder är gratis och enklare att använda. Tyvärr är denna app bara tillgänglig för Android, lyckligtvis erbjduer TapeACall ett bra alternativ för personer med IOS.

• Tvåpartsanmälan
• Enpartsanmälan

Tvåpartsanmälan innebär att båda parter som deltar i telefonsamtalet behöver ge samtycke till att samtalet spelas in. Enpartsanmälan innebär att endast en part som spelas in behöver ge samtycke. Om du ringer från ett land där endast en parts medgivande krävs till en stat där tvåparts medgivande krävs, har tvåpartslagen företräde.

• Washington
• California
• Florida
• Connecticut
• Illinois
• Michigan
• Maryland
• Massachusetts
• Montana
• New Hampshire
• Nevada
• Pennsylvania

När du vill publicera ett transkriberat telefonsamtal till text, kan andra lagar gälla. Detsamma gäller för att publicera själva ljudfilen. Om du laddar ner en av dessa två appar, kan du omedelbart börja att spela in dina telefonsamtal och sedan lyssna på dem och få dem transkriberade från ljud till text med vår programvara för transkription.
Näytä koko vastaus

Är det lagligt att spela in samtal med läkare?

Något generellt förbud mot inspelning, fotografering eller filmning av en enskild person finns inte. Ett visst skydd finns i brottsbalkens bestämmelser om ofredande och olovlig avlyssning. Dessa bestämmelser är dock sällan tillämpliga vid patients eller anhörigs dokumenterande av sin egen vård.
Näytä koko vastaus

Hur mycket får man ta av en låt?

Får man låna några sekunder eller några takter från en låt utan tillstånd? Nej, det är inte tillåtet. Man får inte låna någonting ur ett skyddat verk utan tillstånd från den som har rättigheterna till låten. Det är inte heller tillåtet att sampla exempelvis ett trumljud utan tillstånd från den som äger inspelningen.
Näytä koko vastaus

Hur länge äger man en låt?

När skyddstiden gått ut får inspelningen i användas fritt – men om verket på inspelningen är skyddat kan man behöva tillstånd ändå, nämligen från upphovspersoner och musikförlag. Verket skyddas ju väsentligt längre tid än själva inspelningen – nämligen 70 år från upphovspersonens död.
Näytä koko vastaus

Hur spelar man in ljud med mobilen?

Med Android-appen Smart Voice Recorder blir din mobiltelefon en bra ljudinspelare. Med Android-appen Smart Voice Recorder blir din mobiltelefon en bra ljudinspelare. Appen är enkel att använda och en smart funktion är Skip Silence, som gör att den bara spelar in när det finns något ljud. Kör du Iphone behövs ingen separat app. Du kan du välja den inbyggda funktionen Voice Memo.

Ladda ned Smart Voice Recorder till Android (Gratis)

Fler appar på pcforalla.se/appar
Näytä koko vastaus

Kan inte spela in ljud?

I macOS Monterey, Big Sur, Catalina eller Mojave –

Avsluta appen du använder för att spela in ljud. Välj Apple-menyn  > Systeminställningar och klicka sedan på Säkerhet och integritet. Klicka på Mikrofon i integritetspanelen. Välj varje app som behöver åtkomst till den inbyggda mikrofonen, en extern usb-mikrofon eller ingångarna på ett externt ljudgränssnitt. Öppna appen och försök spela in ljud igen.

Sök efter mjukvaruuppdateringar och information om kompatibilitet hos tillverkaren av din enhet om du använder en extern mikrofon eller ett externt ljudgränssnitt för att spela in ljud och det fortfarande inte fungerar. Information om produkter som inte tillverkas av Apple eller som finns på oberoende webbplatser som inte står under Apples kontroll eller testats av Apple anges endast i informationssyfte och är inte att betrakta som rekommendationer av eller stöd för produkterna.
Näytä koko vastaus

När kunde man spela in ljud?

I dagens samhälle är det ingen som tycker det är konstigt eller storslaget att spela upp musik från någon streamingtjänst på nätet. Musiken, liksom mycket annat i vår vardag, har blivit något vi konsumerar utan större eftertanke. Vill du göra en inspelning av tal eller musik så finns det en inspelningsfunktion i din smartphone som ger en högkvalitativ inspelning som skulle gjort tidigare generationers musikskapare avundsjuka.

Men faktum är att tekniken att spela in och återge tal och musik faktiskt är en av de främsta uppfinningarna i mänsklighetens historia. För första gången i historien kunde en människa höra sin egna röst återgiven. Dessutom kunde både tal och musik sparas för kommande generationer. Tekniken att spela in röster och sedan återge inspelningen dröjde fram till 1800-talets andra hälft.

Fransmannen Leon Scott (1817-1879) uppfann den första apparaten som kunde spela in enklare ljud på en cylinder via en metalltratt. Scotts fonoautograf (som hans uppfinning från 1857 kallades) kunde dock endast spela in ljud. Tekniken som krävdes för att spela upp ljud dröjde fram till 1870-talet.

• Det var den amerikanske uppfinnaren Thomas Edison (1847-1931) som uppfann den första apparaten (kallad fonograf) som både kunde spela in och spela upp ljud.
• Edisons fonograf var en stor kommersiell framgång från 1890-talet fram till mitten av 1920-talet då den fanns på marknaden.
• Fonografen överförde ljudvågorna via ett stift till en cylinder med vax.

De inristade ljudvågorna kunde sedan spelas upp förstärkta genom en metalltratt. Fonografen var föregångare till grammofonen och de tidiga grammofonspelarna påminde om fonograferna till utseende. Skillnaden var att grammofonspelarna spelade upp skivor och inte cylindrar.

• Skivorna – från början 78-varvare (snurrar 78 varv i minuten) – började under 1940-talet att ersättas av vinylskivor med hastigheter på 33 1/3 och 45 varv i minuten.
• De stora vinylskivorna (LP-skivor vilket står för Long Play) kom att innebära en ljudmässig revolution.
• Man kunde återge betydligt lägre musikstycken än tidigare och ljudmässigt höll de betydligt högre standard än de äldre “78-varvarna”.

Under 1990-talet slog CD-spelarna igenom (som bygger på laserteknik) och många människor gjorde sig då av med sina gamla LP-skivor. Det är först under de senaste åren, då även CD-tekniken bytts ut mot streamad musik, som LP-skivorna återigen har börjat tillverkas.

Äldre LP-skivor har samtidigt börjat stiga i värde och popularitet. Fonografen och grammofonen förändrade hela vårt sätt att uppfatta och förhålla oss till musik och ljud. Utan dessa uppfinningar hade troligtvis inte all den mediateknik som vi idag tar för given funnits. LÄS MER: Thomas Edison LÄS MER: Thomas Alva Edison – mannen bakom tusen uppfinningar Här hittar du material som handlar om fonografens och grammofonens historia,

Uppdaterad: 27 februari 2022
Näytä koko vastaus

Hur får jag ljud?

– Vissa ljudproblem kan orsakas av problem med ljudsystemets IDT High Definition Audio CODEC. Det kan åtgärdas med en manuell drivrutinsuppdatering som gör att du kan välja den ljuddrivrutin du vill använda. Obs!: Alla system har inte en IDT High Definition Audio CODEC. Så här kontrollerar du om du har en och hur du uppdaterar drivrutinen manuellt:

1. Skriv Enhetshanteraren i sökrutan i Aktivitetsfältet och välj det i sökresultatet.
2. Välj pilen bredvid Ljud-, video- och spelenheter för att utöka den.
3. Titta efter IDT High Definition Audio CODEC, Om den visas väljer du och håller ned (eller högerklickar på) den och väljer Uppdatera drivrutin, Välj sedan Välj drivrutiner på datorn > Låt mig välja från en lista över drivrutiner som finns på datorn,
4. En lista över förinstallerade drivrutiner visas. Välj High Definition Audio Device och sedan Nästa,

Näytä koko vastaus